Force majeure

Idag är södra Skåne drabbat av något slags strömavbrott av det större slaget, så när jag skulle hem från min tvåtimmarssession hos min frisör i Malmö så behagade tåget inte komma till stationen förrän 40 minuter efter utsatt tid varpå jag för att fördriva tiden köpte nästa bokklubbsbok: Smaken av Muriel Barbery. Till de första sidorna avnjöt jag en kulinarisk cheeseburgare och kände sakta hur livet kom åter till mig där i väntan på perrongen.

Av språket att döma fick jag snabbt känslan av att den kommer vara rysligt cynisk men vacker på ett särdeles franskt maner. Här kommer en liten mening ur huvudpersonen tillika matkritikern Pierre Arthens huvud där han ligger för döden i sin paradvåning på Rue de Grenelle: 

"Som patriark och estet har jag levat och som patriark och estet ska jag dö, utan lust eller fallenhet åt det sentimentala, utan dåligt samvete för att ha samlat på mig så många ägodelar, lagt beslag på människor till kropp och själ som man införskaffar en dyrbar tavla." 

Som jag brukar säga: O la la. 

Dagens pianist

Specialintresse: Kamelmjölk

Killen på Nyhetsmorgon som är nästintill besatt av kamelmjölk KAN vara det roligaste jag sett idag. Ska se när jag hittar ett klipp. Lite sugen blir man på att prova denna mirakelråvara i någon form.  Känner en viss skräckblandad förtjusning över till exempel kamelmjölksyoghurt med vaniljsmak.


Mer info om kamelmjölksrörelsen (!!) finns på Facebook/The What Took You So Long Foundation

En dag som idag

Ett bra tricks är att gå upp och göra bra saker tidigt på lördagsmorgnar (till exempel ta en promenad och sedan sträcka ut sig i stående hund, efter det äta pocherat ägg, skållad tomat och croissant, gråta lite, duscha, äta lunch på staden, ta ett glas vin, köpa ett fint kort och syrahämmande läkemedel). Då kan man sedan redan vid 14.21 sträcka ut sig på soffan med en bok och ha på Vetenskapens värld på låg volym som sällskap resten av eftermiddagen. Helt utan dåligt samvete. (Varför man nu skulle ha det.)

Frågor jag svarat på med stor glädje

Jag älskar listor så därför lånar jag nu de här frågorna av en annan eminent skrivare vid namn Elise. Jag har alltid varit mycket förtjust i Mina vänner-böcker och andra ställen med skriftliga frågor som gör att jag genom mina genomtänkta svar får lov att profilera mig som den jag är (eller har uppfattningen om att jag är eller kanske i värsta fall vill vara.) Sannolikheten att jag svarar något okreddigt eller om jag måste välja mellan två saker, den ena väldigt vanlig, den andra ovanlig, och då tar den vanliga är ju mycket låg. Det förstår ni. Så är det med sådana här ifyllningar.

Namn: Susanna Elisabeth
Piercingar: Nej. Bara sedvanliga hål i öronen. 

Tatueringar: Ja, en i bläckblå skrivstil på ett förhållandevis diskret ställe som en påminnelse om en bra känsla jag en gång hade och oftast fortfarande har kvar.
Längd: 161 cm
Skostorlek: 37
Hårfärg: Ytterst blond
Fräknar: Inte så många just i ansiktet och det är nog bara då de kallas fräknar, själv har jag mer prickar på resten av mig, då faller de kanske snarare under kategorin leverfläckar.
Motto: Pengar gör ingen lycklig men jag gråter hellre i en Jaguar än i en buss.

  vs

Kär: O ja. Både bokstavligt och bildligt.
Önskar du att du bodde någon annanstans? Ja, i en vacker energisk stad som fungerar som batteri och ofarlig drog
Vilket schampo använder du? Just nu en av de där stora flaskorna från Malmborgs, kan vara Frank Provost för tjugofyratimmarsvolym. När jag är på spenderingsstigen så väljer jag Redkens Full Body.

Vad är du rädd för? Vardagen och sjukdomar som leder till döden
Gillar du berg- och dalbanor? Ja, om de inte gör loopar.

Senaste...

Filmen du hyrde? Hyrde och hyrde. Jag hade tänkt mig att alldeles strax nedföra en Woody Allen eftersom jag har ensamkväll och då vill vältra mig i intellektuella storstadsneuroser.

Filmen du köpte? Jag köpte häromveckan en biobiljett till Pirates of the Carribean 4 i 3D med för ändamålet tillhörande glasögon.
Låten du hörde? Liztomania av Phoenix
Låten du laddade ner? "Shining light" med Annie Lennox
Personen du ringde? Finaste locken M
Personen som ringde dig? Älskade D
TV-program du såg? Skymtade lite av Bored to death igår.

Person du tänkte på? En kär vän.

Favorit…
Låt: Positively 4th Street med Bob Dylan
Sak att göra: Leva. (Det breda svaret har sin anledning i att jag omöjligen kan välja en sak. Men lite i att leva ingår bland annat utan inbördes ordning: Skriva saker. Dricka vin i trevliga barer. Vara förälskad. Pussas. Gå i saluhallar och ostaffärer. Vara på flygplatser. Åka till städer. Prata med någon jag tycker om. Tänka.)
Sport: Den enda sporten jag kan titta på är tennis. Har ännu inte hittat en endaste sport att sysselsätta mig med för egen del och finner det högst osannolikt att det någon gång kommer hända. Tills vidare röstar jag på min favorit som i alla fall kanske nästan kvalar in som sport: Iyengar yoga.

Kläder: Nästan alla mina egna
Film: Tristram Shandy
Bil: Porsche eller Jaguar av äldre modell, annars liten skranglig Renault eller sprillans ny Audi, BMW eller Land Rover. Taxi i stadskväll är annars ett bra substitut. 

Serie: Inget kommer tråkigt nog någonsin att slå Sex and the City. (Det där lät väldigt tjejigt, det inser jag.) Mad Men!!! Och Damages. En idiot på resa. The Trip! (Tycker överlag väldigt mycket om välgjorda smarta tv-serier. Åh.)

 

Har du någonsin…
Gråtit över en pojke? O ja.
Gråtit över en flicka? Inte på det viset, men av ren frustration har det hänt någon gång.
Ljugit för någon? O ja.
Varit i slagsmål? Tveksamt.
Blivit arresterad? Nej.
Träffat någon från Internet IRL? Nej.

Antal…
Gånger du varit kär? Ett otal. 

Gånger ditt hjärta brustit? Ett otal. Tack och lov har det vuxit ihop igen.

Hjärtan brustna på grund av dig? Kanske ett så litet och modest antal som tre stycken men möjligtvis fler
Tjejer du kysst? En
Gånger ditt namn varit med i tidningen? Kanske tre. 

Senaste…
Boken du läste? Kärleken i Åsa Anderssons liv av Åsa Moberg
Personen du fick e-mail av? Min favoritlock A

Personen du fick brev av? Min bästa K
Personen du fick sms av? Min bästis C (hon har varit min bästis ända sedan det hette bästis så därför heter hon det fortfarande även i en ålder av 27 år.)
Gången hela din familj åt middag tillsammans? Längesedan.
Saken du köpte? En biljett till Amsterdam 17-19 juni

(Bra slut där känner jag.)

Recension: Yann Tiersen

Yann kvalar efter gårdagens konsert rakt in på min plinklista. Jag ska se när jag lyckas få hit en låtlista med vad som hittills ingår på den så kanske det hjälper er att förstå vad jag menar med plinkmusik. Jag lyssnar på i huvudsak två stycken musiksorter, jazz och plink. Jazz vet de flesta hur det låter, sedan är plink lite mer av en egen defintion av den form av elektroniska musiik som man blir lugn och energisk av på samma gång. Sebastien Tellier är en typisk plinkmusiker. Och nu då, Yann Tiersen. Jag har alltid förknippat honom med som jag skrev igår, franskt gnissel, och då i lite äldre format, som i just Amelie. Igår blomstade han musikaliskt på ett för mig helt nytt sätt. Efter första låten kände jag instinktivt att det var en form av musik som man vill ligga ner till alternativt dansa mycket skönt berusad till. Eftersom det var torsdag och jag var dödens trött så valde jag det första alternativet med en twist mer anpassad för klubb: Jag satt ner. Inte rakt ner på golvet men på en trappkant längst bak i lokalen. Först då kunde jag ta till mig alla de plinkenergiskmeditativa slingorna på rätt sätt. Ännu bättre blev det när jag blundade.

Yann Tiersen om man står upp i fel sorts lokal + +
Yann Tiersen om man sitter ner + + +
Yann Tiersen om man sitter ner och blundar + + + +

(Före detta hade jag förresten ätit dumplings på en liten restaurang med fina röda runda rislampor i taket, både ljusinstallationen och maten rekommenderas varmt. Kin Long (Rådmansgatan 1, Malmö. Nära Triangeln))

Oh la la

En excellent arbetsdag avslutas härmed och efter lite självupptaget underbart dravel som jag själv betalar för mellan 17.00 och 17.45 så skall jag sedan avrunda torsdagen med kusinmiddag och lite franskt gnissel i form av Yann Tiersen på Debaser. (För dem som inte känner honom vid namn: Mannen bakom Amelie i Montmartre-musiken.)

Recension kommer.

Jag är hänörd

Inte hänförd utan alltså hänörd. 


Jag var länge väldigt skeptisk till Alex Schulman men sedan jag på prov lyssnade på hans podcast så är jag fast. Detta geniala raljerande är underbart för örat. Jag har varit nästan alldeles tyst här i en timme nu för jag vill inte missa ett ord.


Programmet från 11/4-11 är det som håller mig med utfällda öron alldeles för tillfället.


Finns på Itunes eller här
http://www.radio1.se/schulman

Hipp hipp hurra

OK då, ett litet. Jag vill pausa.
Jag vill passa på att gratulera Bob Dylan på 70-årsdagen. Han föräras härmed med ett genialiskt klipp där han själv medverkar på ett synnerligen roande vis.

http://www.youtube.com/watch?v=yFmTeGuhPa8

Ett rungande hurra och tusen tulpaner! Och många svarta kläder, glasögon och cigaretter mellan smala fingrar! HURRA!

Vilka dagar

Nej, vet ni vad. Jag har inte en sekund till övers.

Och det känns både lite effektivt och samtidigt alldeles alldeles vedervärdigt.

Ser fram emot att få gå hem och lägga mig i soffan och titta på tv, idag är det återigen den där populärkulturella dagen.

På återskrivande.

Kaerlighed og lidenskab

Det finns ett ställe i den här staden där jag faktiskt skulle kunna tänka mig att bo. I Universitetsaulan. Under en liten stund nu ikväll (igår) satt jag och funderade på hur min och min älskades soffa skulle göra sig där inne, tillsammans med en säng och ett öppet kök. (Mycket bra.) Under en betydligt längre stund var jag dock alldeles uppslukad av en oväntat vågad konsert med Lunds Studentsångare som samtliga var i sitt erotiska esse på det där viset som man bara kan vara i frack samtidigt som man sjunger känsloladdade ord med vacker och till följd av en dansk dirigent en säregen dansk klang som bara en sådan kör kan göra. Kaerlighed och lidenskab. Fantastiskt! Bravissimo! 

Här kommer en av de mindre vågade men ack så söta stroferna ur Tre erotiska sånger

III. Dina ögon är karuseller

Musik: Ulf Långbacka Text: Lars Huldén

Dina ögon är karuseller,

musik och hundrade lampor.

Här vill jag leva mitt liv i svindel

som din karusellhäst.

Och min absoluta favorit som gav mig en sällsynt ögontår, den vill jag gärna gifta mig till en gång

Saa tag mit hjerte

Musik: Michael Bojesen Text: Tove Ditlevsen

Saa tag mitt hjerte i dine haender

men tag det varsom og ta det blidt

det rode hjerte, nu er det dit.

Det slår så roligt, det slår saa daempet,

for det har elsket og det har lidt,

nu er det stille, nu er det dit.

Og det kan såres, og det kan segne,

og det kan glemme og glemmer tit,

med glemmer aldrig, at det er dit.

Det var så staerk oog så stolt mit hjerte,

det sov og dromte i lyst og leg,

nu kan det knusses, men kun av dig.

Pampigt så det förslår. (Rent spontant får det mig att vilja flytta till en paradvåning alternativt ett palats i till exempel Paris eller kanske Venedig någon gång på 1700-talet. Där skulle jag ligga på en schäslong och äta fikon hela dagarna, förutom när jag var uppe och pudrade den vita huden, släpade omkring på stora sjok av sidentyg, blev avmålad, drack vin eller ägnade mig åt oanständigt lidenskab eller kanske lite ren och pur kaerlighed.) 

Sol ute, måleri inne

Jag är tydligen fortfarande energisk för  imorse drog jag ut en hylla från badrummet och började måla på den. Snart är den också vit. (Om det är någon som känner igen den som den välbekanta cd-hyllan från Ikea så kan jag säga att den även passar utmärkt som badrumshylla. Speciellt om man har många tjejgrejer. Det har jag så jag tror att D är glad att jag har en så bra hylla.)

(Och är det någon som känner igen den här dagen som dagen när det äntligen blev sol igen så kan jag säga att den även fungerar utmärkt som en dag att vara inomhus på. Blå himmel är fint även genom fönstret.)

TGIF

Då var det dags för fredagsdrink!


http://www.youtube.com/watch?v=QACWyL3IK-4

Matiga iakttagelser

1. Veckans mesta självdistans bjöd Plura (eller möjligen samma redigerare som klippte in en snopp vid svampstuvningen http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/article13045296.ab) på i gårdagens program. När ingredienserna till rulltårtan (aka den romska armen) räknades upp med de sedvanliga bildklippen var bakpulvret indelat i fina linor likt kokain. 
(En hommage till Elise för länktipset ovan, jag hade uppmärksamheten på annan ort vid tillredningen av svampstuvningen!)


2. Mauro Scocco. Vill jag gärna se mer av.


3. Dagens humor i tidningen Buffé: Kreativa sätt att få sitt köttmärke att sticka ut och öka marknadsandelarna: Man kan till exempel stycka en gris i spännande kobraform (!!!) eller krydda ett annat köttstycke och sedan döpa det till "krokogrill." 

Den där populära kulturella dagen

"Aha, idag är det den där dagen" brukar jag alltid tänka när jag öppnar tidningen och blickar ner över kvällens tv-möjligheter när det är tisdag. Det är den där lite så seriösa och populärkulturella  kvällen. Med det menar jag Kulturnyheterna, Fashion, Nyhetsbyrån, Kobra och Plura. Jag gillar den. Men den är lite av ett problem när man är alldeles slut i huvudet, den kräver lite att man är på hugget. Jag ska således nu vila lite till Fashion som uppstart innan jag går över till resten. Älskar när det är dags för Plura där på slutet, så skönt att varva ner med många trivselglas vin, cigaretter och gitarrspel i någon annans kök sådär på kvällskvisten, speciellt som det inte är jag som blir bakis eller möts av inpyrda gardiner på morgonen utan allt jag behöver göra är att stänga av tv:n och gå och lägga mig. 

Ett skepp kommer lastat med last och en insikt

En annan last. Fina förpackningar. Just av den anledningen dricker jag just nu te från Sibyllans kaffe- och tehandel i Stockholm även om det finns finfint te på andra sidan gatan här där jag bor. Lite löjligt månne men har man förmågan att vara glad för det lilla så bör man också vara det.

Och en annan sak. Jag har just kommit till insikten om att min ena katt kanske är schizofren. Jag och D har länge misstänkt det men nu blir jag mer och mer säker. Jag är jag mest fascinerad men även lite lite rädd. Och när jag nu avslöjar att det inte är han på de två första bilderna utan hon på den längst ner som jag kallar lite knäpp så förstår ni att jag menar allvar. Sådant uttalar man sig inte om utan referenser när man har en sådan som den längst upp att jämföra med. 

Endimensionell.

Endimensionell.

Flerdimensionell.

Min blomstrande ekonomi

En lycklig last jag har är blommor. Jag har insett att jag ärvt min mors förmåga att spendera stora summor varje månad på just blommor, kanske lite av anledningen att jag inte har speciellt gröna fingrar och mina krukväxter ofta dör en för tidig död, plus att jag finner det hela med att köpa snittblommor varje vecka otroligt välgörande för själen. Det kan vara ekonomisk dekadens i sin allra vackraste form. (Jag har i bistra tider dock även lärt mig att plocka gratisblommor utomhus, funkar också ganska bra, men det är ändå inte riktigt samma känsla.) Man köper något som man vet har en levnadstid på kanske högst en vecka, men man gör det ändå, varje gång, för det är värt det. Pengarna går liksom inte riktigt upp i rök, man skulle kunna säga att de blomstrar. 


Här kommer veckans flora, lite i form av smygreklam bara för att de har så fina hortensior hemma hos Mulberry, lite i form av sådant som står och frodas mer eller mindre levande i min lägenhet.

Någonstans har jag läst att Elton John lägger omkring en halv miljon på blommor varje månad. En klok man, det har jag alltid tyckt. 

Tips: Köpenhamn

En av fördelarna med att bo i södern är att man på nolltid kan befinna sig i ett annat land. Får man en impuls att åka över bron så kan man helt utan problem faktiskt göra det, när som helst på dygnet. Det gjorde jag och min bästaste väninna igår natt efter att vi tittat på månen och känt att natten var varulvslång.

Vi hamnade på en klubbig bar som var ett litet guldkorn i form av atmosfär och liv: Bakken. (Flæsketorvet 19 – 21, Kødbyen) Det var typen av ställe där man kan skratta ihjäl sig samtidigt som man dricker champagne på golvet och röker inne fast man inte får, allt ackompanjerat av röjig musik av den formen som man kan vara hemskt sugen på ibland. http://www.bakkenkbh.dk/

Det här är en rolig toalettdörr som jag tog kort på för att fördriva tiden när jag väntade på min tur. Man ser inte mycket av den, men jag vill minnas att den var färgglad med en kvinna på. Om ni undrar över kvaliteten på fotot så förstår jag. Ni får ha lite fantasi helt enkelt.

Tidigare på dagen lyckades jag också fotografera lite, även då i ett toalettsammanhang. Lite träffande citat ord från ett av värdeskåpen på Moderna i Malmö.

Fint. Jag älskar ord. Det är ett faktum vi kan slå fast.

Dagens sanning

Vissa människor älskar man mer än andra.

Nektarinerna är här!

Jag känner att jag kommit in i det här med bloggandet riktigt ordentligt nu, jag får passa mig så att det inte går överstyr. Nu vill jag till exempel berätta att jag ätit säsongens första nektarin. Jag vet inte hur mycket ni bryr er, men för mig är det ett stort ögonblick för jag älskar nektariner. (Jag har många fruktiga favoriter men bara några besattheter som är sådana som jag kan äta sex-sju stycken på raken, det vill säga, hela påsen på en kväll: äpple, nektarin och apelsin.) Den kan för övrigt ha varit det minsta jag sett i nektarinväg. Såhär stor var den relaterat till en ring och ett stort äpple.

Till en tidning.

Men god var den. Den första var jag tvungen att ta mig an redan på väg från affären, och mitt på övergångsstället fick jag en smakexplosion av det där friska rakt ut i mitt medvetande och blev så där nektarinigt lycklig och jag tror nästan man såg det på mig.


Nu ska jag återvända till köket. Jag är ensam hemma men lagar massor av mat för jag måste konkurrera med de matess jag bor med. Vitello tonnato. Bara sådär. Jag ska berätta vad som är i den om den blir god. 

Dagens huvudkontor

Här kommer en film från magen igen.
http://www.youtube.com/watch?v=YeAdnwZvlhE

Lite så är arbetssituationen i mitt huvud just nu. (Jag har just nu vad som känns som världens längsta att-ringa-lista. Hur mycket jag än stryker så tar den inte slut. Jag hatar den. Men känner mig hemskt effektiv så det känns samtidigt rätt bra.) 

"Tycker du att hon ofta misslyckas med att göra färdigt saker hon påbörjat?" "Tycker du att hon ofta växlar mellan aktiviteter?" är två frågor jag ofta ställer till de föräldrar jag pratar med.

Aldrig
ibland eller
ofta? 

"Ofta." "Ofta."

Tack och lov är jag energisk. Så någon gång ska jag nog gå hem för när jag väl ringer så gör jag det fort fort fort. Och en till och en till. Och sedan raska steg hem och kanske skruva upp någonting eller måla lite på något. Ja, det tror jag bestämt.

Funktionell hypomani

Ett visst mått av hypomani som jag förärats under dagen gjorde att jag plötsligt började måla på bordet också, jag tyckte jag kunde passa på när jag ändå satt där på golvet. Blev inte så dumt om jag får säga det själv. I brist på trägolv får man vara glad för ett sminkat träbord som nu slipper bära duk utan kan visa sig naket nästan helt utan att skämmas.

I väntans vackra tider

Idag målar jag allt som kommer i min väg. En dörr och tre stolar har jag hittills tagit mig an. Lagom antal saker för att den ena ska hinna torka medan jag penslar på de andra så att jag sedan ska kunna börja om igen. Nästan. 


Och varför målar jag?
För att jag älskar vackra saker. Och vissa saker som inte är direkt vackra men inte helt anskrämliga heller blir oftast i alla fall lite vackrare om de är vita istället för träfärgade. Vitt är lite som smink skulle man kunna säga.


Har även dragit ut ett litet John Keats-citat från en tidning och satt på kylskåpet, också det som en hyllning till det vackra. 

Ett litet mischmasch av bra saker

Drottning Margrethe satt bredvid mig på en köpenhamnsk toalett häromdagen.

Fina sanitetspåsar.

Klarblå himmel och fasad i samspel.

Lundensiska magnolior.

Lite som glass på träd brukar jag tänka.

Det faktum att jag och en god vän startat en bokklubb i miniformat. Först ut är Åsa Mobergs Kärleken i Julia Anderssons liv.

Tidningar som inredningsdetalj som man även förstrött kan bläddra i. De här kommer från 1982 men det syns knappt eftersom den där tidningen alltid legat i framkant. Både som blädder OCH inredningsdetalj.

Den pasta vongole som det skall ut och inhandlas råvaror till nu. De lyder som följer:

1 kg vongolemusslor

2 schalottenlökar

2 dl vitt vin

1 vitlöksklyfta

3 msk olivolja

4 tomater

3 vitlöksklyftor

1/3 röd chili

2 dl vin till

0,5 dl persilja

50 gram smör

3 msk olivolja

+ en pasta av formen smal och platt. Jag kan inte riktigt minnas vad den heter, kanske bavette, kanske något annat. Vill ni veta vad man ska ta sig till med alla ingredienser här ovanför så googla Per Moberg vongole så löser sig allt.

Och inför kvällen: Ett tv-tips, eller kanske snarare dvd-boxtips: Damages. FANTASTISKT rafflande serie där inget någonsin är som man tror. Rekommenderas varmt om man på något vis gillar advokater, vackra och respektingivande människor, mord, förskingring och andra förströelser. Och kanske vid närmare eftertanke även om man inte egentligen gör det, jag gör det till exempel vanligtvis inte alls, men nu är jag fast. Och precis när det börjar bli lite för rafflande så är det där djuret där och lägger in en svans som specialeffekt.

Hur är arbetssituationen i din mage?

Jag älskar reklam. När det är bra sådan. Apoteket är lite av en favorit, just nu har de lyckats igen med kopplingen mage-kontor. Jag tycker om den så till den milda grad att jag varit tvungen att leta upp filmerna på Youtube. Här kommer en nedanför bilden.

http://www.youtube.com/watch?v=qNBvpEsQL-Y

Jag kände även instinktivt att jag ville göra magtestet de hänvisar till. Tänk så listigt, att få en hypokondriker med sjukhusskräck till att göra ett magtest bara sådär. Klick klick på fin grafik underlättar. Kopplingen mage-kontor är annars redan given i mitt fall. Ofta är det nämligen jobbet som gör att jag får halsbränna och magsyra. Och då gillar jag ändå mitt jobb, nästan varje dag. Kanske finns något nytt receptfritt jag kan ta till när jag nu avverkat Rennie (där började jag utprovningen för ett antal år sedan), Losec mups och min favorit Ranitidin brus som jag får tillskansat mig av en vän. Smidigt så det förslår.

http://www.magtest.se/

Tror jag ska göra testet igen. Det var ju så fint.

Sigvardsskål

Innan jag blev Sue Ellen eller kanske snarare någon ur SOS Segelsällskapsresan på gårdagens dallasfalconcrestinspirerade födelsedagsfest så befann jag mig i Slottsskogen, drickandes svalkande pärondrink ur en margretheskål som agerade bucket dagen till ära. På kanten vilar alla drinkars skyddshelgon Getrud. (Detta är den enda bilden jag fått med mig från helgen. Gäller att välja med omsorg.)