onsdag 20 juli 2011

Hej igen

Man skulle nu kunna tro att jag haft en ganska så väldigt lång semester. Det har jag inte. Jag hade endast en två och en halv vecka vanlig regelrätt semester, alltså av den typen då man är ledig från jobbet, sedan har jag bara haft lite internetsemester, skrivsemester, så. 


Jag har fortfarande lite av ett mjukt huvud, där synapserna och kopplingen mellan mina tankar och fingrar fortfarande går lite långsamt och är inte riktigt lika skarpa som vanligt men något vill jag ändå få ur mig. Till exempel lite semesterbilder (även om synen inte heller den är lika skarp som den en gång var, jag har skaffat glasögon sedan sist. Men bara på långt håll.) Här kommer valda anonyma delar av ledigheten.


En midsommartårta

Att angöra en brygga

En hemlig bjäreväg

 Fastighetsmäklarhumor

Nordiska kvinnor i Chanel på mitt stockholmska favoritmuseum: Fotografiska

 Min älskades dubbelgångare jag fann i en bok i museishopen på Waldemarsudde där jag tittade på larswallinklänningar

 Sedvanlig kanadagåsinvasion på Djurgården där jag var och drack kallt vitt vin på Villa Godthem

Toalettpappersutbudet på Pontus! där jag avnjöt en sjusärdeles middag

En liten crème caramel i en stor tallrik på samma ställe

All konst föds ur lidande. Nedan ser vi västkustska krabbor som jag och min kusin ville rädda efter att ha varit på Akvarellmuséet i Skärhamn och beskådat Emil Noldes färgsprakande alster som gjorde att jag ändrade uppfattningen om akvarell. Krabborna har som synes en liten pil där uppe som vill göra gällande att de är levande. 
Vi var högst tveksamma till detta av fler än en anledning. 

 Marseillanska (?) brevlådor i ett konstnärligt mischmasch

 Akvarellmuséet i Skärhamn? Icke. Ett fotografi på segelbåtar i Marseilles Vieux Port. 

 Dans på torget framför operan. Kvinnliga kvinnor i klänningar och högklackat och manliga män som för dem med stadig hand i virvlande dans på en helt vanlig torsdag. Synnerligen fint.  

 En liten bar med fint ljus där det serverades Pastis. Malthazar hette den. 

 Fina gröna och belyst beiga färger bara.

 Hej Medelhavet. Jag älskar dig.

Den franska semesterns största kulinariska antiklimax. En boullabaisse jag längtat efter och eldat upp mig över i flera veckor visade sig till största delen bestå av en hel fisk som stirrade ner mig från tallriken. Jag snurrade efter att jag hade tagit bilden på tallriken och åt försiktigt från honom. Konstaterade sedan att han var lite av ett nedköp. Däremot rekommenderas den lilla röran som syns i bakgrunden: rouille. Gott. Det och Sancerre skulle jag nästan kunna leva på.

 Street-art. Kan det vara Banksy tänker jag?
 
Fint fontäntorg med någon tjusig myndighet i bakgrunden. 


Där tar bilderna slut för idag. Den som undrar varför jag tar så få semesterbilder med människor på eller tror att jag semestrar helt ensam får nu svaret att jag bara är lite integritetistisk och behåller dem för mig själv.

Sådär ja. Jag är tillbaka. Lite mer vaken i sinnet än när jag började. På återskrivande.