Saker jag gillar helt öppet

Lamm

Tulpaner

Saker jag gillar i smyg

Svensk Damtidning

Gå i morgonrock hela dagen

Människors laster (Den stjäl jag av dig Anna!)

Rökning och skor inomhus

Ostar som luktar fot

Att se ut som att jag jobbar med något mycket viktigt fast jag inte gör det

Att leva över mina tillgångar

Titta i badrumsskåpet på lägenhetsvisningar

Vara inomhus fast det är fint väder

Torrschampo

Bloggar

Om

Jag är en synnerligen dålig uppdaterare just nu. Får små frön till inlägg som sedan försvinner innan de satts på pränt. Är nog lite i största allmänhet långsam gällande produktivitet just nu, det är sådana där dagar när jag helst vill vara ledig. (Självklart tror jag att det bara är jag som är sådan. VEM skulle inte hellre vara ledig?)

Om jag vore ledig, vad skulle jag göra då?

Ha en duntäckstillvaro, det vill säga, hålla mig i liggande ställning inomhus oavsett väder


Dricka vin i duntäckstillvaron (såklart inte förrän efter klockan 15)


Köra ett Woody Allen-maraton


Som var och varannan människa numera, äta macroner, inte för att de är så särskilt goda utan mest för att de är så fina 


Få fotmassage medan jag vilar från bakverken


Ta mig an en ansenlig hög med meningsfullt meningslösa tidningar


Skriva ett och annat brev


Och till slut somna av ren utmattning


Ja, det skulle jag definitivt göra.

Skitmåndag

Idag vaknade jag med känslan av hur det kan vara att vara småbarnsmamma. Man kommer lite sömndrucken upp och ska gå in i badrummet för att ha egentid och svassa omkring i morgonrock och inser att det var helt föräves eftersom man egentligen borde ha förkläde och munskydd och visir och helt får glömma sig själv eftersom någon i ens familj har fått kräksjukan.

Det bor nämligen just nu en förtjusande hund hemma hos mig men för tillfället är han något mindre förtjusande än vanligt eftersom han är drabbad av något än så länge okänt som gör att han endast får äta ris och lite foder. Detta kommer sedan upp eller ut igen, i bästa fall oförändrad form, i sämre fall i till oigenkänlighet förändrad mer ljusbrun färg och form. Imorse möttes jag av lite av den oförändrade formen i vardagsrummet och sedan massor av den förändrade formen I BADRUMMET.



Härligt.

Glömd resa

Igår kväll när jag skulle köpa biljett från Malmö till Lund och stack in handen i biljettluckan så fick jag två lappar i handen. En var min egen och en var någon annans. Tre minuter och två köp före mitt eget hade någon köpt en tur-och-retur till Köpenhamn och sedan gått därifrån utan biljetten. En stund övervägde jag att lägga tillbaka den om personen i fråga skulle komma tillbaka men så kände jag att nä, jag tar den och ger en present till någon jag tycker mycket om. Älskar att hitta saker sådär, och hade jag varit ledig idag så hade jag helt girigt och lyckligt tagit det som en hälsning från ödet. Nog motiverat. Så jag tog helt sonika biljetten och nu ligger den på mitt skrivbord där hemma, giltig till 19.35 ikväll. Jag hoppas av hela mitt hjärta att D åker över bron när han vaknar idag, bara för att han kan, om än bara för en liten timme! Och det är ju så fint väder! Perfekt för lite danskt omkringstrosande. Om inte så förgås den, då hoppas jag han har vettet att räcka den till någon han går förbi under dagen som ser ut att behöva åka till Köpenhamn. Gratis! Grattis!

(Hade jag nu varit lite mer känd och haft lite fler läsare så hade jag lätt lottat ut den här. Men jag tror att jag hittills är förhållandevis okänd och har en liten skara läsare som nä.., inte tycker att det här är så storartat att de är intresserade av en tävling. Invändningar, någon?)

Kontor

Det är något mycket trevligt med kontor tycker jag. Öppna kontorslandskap är inte min grej, inte expeditioner heller som många i min yrkeskår annars brukar hålla till på. Nej, kontor med möjligheten att stänga dörren är min favorit, det öppnar för så många möjligheter, till exempel ett litet smygbloggande på arbetstid, ett och annat obehörigt telefonsamtal (från den egna telefonen, bara en sådan sak!), lite tidningsläsande, eller om andan faller på, en stunds vila på skrivbordet. (Jag arbetar väldigt effektivt när jag väl gör det så på det stora hela är sådana här uttalanden absolut ingenting att oroa sig för.)

Nu är det ju det där med landstingssmak bara. Jag måste säga att jag tycker att det är ytterst märkligt hur det lyckas se så likadant ut i offentliga sjukvårdsmiljöer var man än befinner sig. Vem styr över dessa inköp? Vem anser att den stora massan lämpligen bör befinna sig i en helt inte bara anonym utan även deprimerande miljö med ljust trä, bleka färger, tråkiga icke-allergiframkallande växter, fula allmännyttiga stolar, löpare (det värsta jag vet) och raka panelgardiner med frrrräcka mönster. Rysligt. (Bara av den anledningen går jag till exempel själv till en egenfinansierad terapeut istället för en subventionerad genom vårdcentralen. HUR i hela friden skulle jag någonsin kunna öppna mig själv i en sådan miljö? Nä, det är ett som är säkert att jag behöver äkta mattor och en skön insutten fåtölj för den saken.) Nåväl, tillbaka till mitt eget kontor: Själv är jag förhållandevis nöjd för mitt rum ärvde jag av någon som gav blanka fan i brandsäkra gardiner och valde ett par fina med roliga hus på, och en golvlampa hittade jag i ett annat övergivet rum precis som den enligt mig mest fulländade tavlan i hela huset. En förträfflig jycklare med en massa roliga mönster i en liten sak han håller upp. DEN drog jag också in här. Ett par obligatoriska arma gröna växter har jag också, och den ena lever ett lite eget liv (varvat med död) så den gillar jag rätt mycket trots allt.

Och ett hörnkontor på översta våningen är det också. Minsann. Dock lämnar utsikten en del att önska. Den är så tråkig att jag inte ens skulle förära er en bild av den om det var så att jag hade en kamera. Nä, den här bloggen är mer inriktad på drömmar och fantasier och estetisk perfektionism än realism, så här kommer det lite av den varan.

Hörnkontor i ordets rätta bemärkelse


Välklädda kollegor, alldeles lagom förtryckta eller sexistiska

En chef som pekar med hela handen (inget ont om min chef alls, hon är faktiskt förstklassig men jag tycker bara han är så legendarisk att han måste vara med när man pratar kontor)

Trevlig personalmatsal



(Ja. Man kan undra över mitt yrkesval, jag är fullt medveten om det. Men jag trivs med det tills vidare.)

Vad är det med måndagar?

I min jobbkalender har jag idag strukit tiden mellan 10 och 12 för att sitta och göra en riktig tråksyssla som handlar om att hitta patienter till en studie. Hur jag än försöker så kan jag inte förmå mig att ta mig ur dvalan så just nu varvar jag riktigt jobb av den typen med låtsasjobb, till exempel det där med omvärldsbevakning. Inte för att så mycket av värde går in utan det är mest lättsamheter som fastnar, till exempel roliga bilder som den här:



eller underbara fina reklamfilmer som man vill flytta in i som den här:

http://www.dior.com/beauty/int/en/minisite/makeup/addict_2011/tf469-22.html?utm_source=styleby&utm_medium=display&utm_campaign=rouge-dior_0910

Tycker även det här var en bra nyhet, såvida den där åldern är lagrad i generna och inte i miljön:

http://www.dn.se/nyheter/sverige/hallanningar-lever-langst

Även detta är roligt:

http://www.dn.se/nyheter/sverige/pensionarer-portas-fran-danslokal

Mindre roligt:

http://www.dn.se/nyheter/varlden/knut-kan-ha-blivit-forgiftad

Ni förstår själva. En svår dag idag. Som om min inre motivation har fastnat i något riktigt kletigt. Måndag med grå himmel kan det även kallas.

Nu har jag 45 minuter kvar av min avsatta tid. Jag återkommer senare med något slags resultat, i vilken form är jag ännu inte riktigt säker på.

Ännu en gång: Jag kapitulerar

Nu minsann tar orden över igen. Under lång tid har de snurrat omkring i mitt huvud men nu vill de ut. Så här kommer de. Tills vidare ensamma eftersom jag inte har någon lättillgänglig kamera, något jag hoppas råda bukt på å det snaraste.

Jag kände länge aversion till bloggar, men nu har jag insett värdet av dem och följer ohämmat flera mer eller mindre kända människor varje dag och kikar glatt in i deras huvud och liv, något som jag ser som ett hälsosamt alternativ till rökpaus på arbetstid.

Eftersom jag tycker att det om möjligt är ännu roligare att skriva och självupptagisera än att läsa så sållar jag mig nu till resten av dem som tror att just jag är intressant att titta in i huvudet på. Vi får väl se. Man vet aldrig vad man hittar där inne. En blogg borde ju rimligtvis ha ett tema för att vara intressant, men jag är en gräsligt otematisk människa. Jag vill ha med lite av allt och mycket av mig själv. Låt oss kalla det en eklektisk blogg, bara just för att det är ett ord som känns så trevligt i munnen.